Mod – en förutsättning för framgång?


Ett bra ledarskap handlar om att vara balanserad som person, ha god självkännedom och att känna till några av de ledarskapsverktyg som finns tillgängliga för dig. Men allra viktigast är kanske mod.

De flesta kan säkert komma på åtminstone en person i ledarposition som inte är modig. Det brukar vara ledare som säger en sak men gör en annan. Ledare som inte vågar ge konkret feedback eller ledare som styr med hela handen utan att stanna upp och reflektera tillsammans med sin medarbetare. Det är de ledarna som gör allt för att omgivningen ska vara bekväm – trots det tror jag att det är dessa ledare som går runt med en klump i magen av rädsla att bli ”avslöjade”.

Att vara modig är inte det samma som att vara orädd. Och en modig ledare är inte det samma som en dominant ledare. För mig innebär mod att våga vara personlig, våga vara tydlig och reda ut problem innan de blir konflikter. Att våga stå för sitt ledarskap och våga visa vägen utan att peka med hela handen.

Under traineeperioden öppnar sig många dörrar och det gäller att våga ta alla chanser man får. För mig har många möjligheter känts skrämmande, alla dörrar har inte stått vidöppna – många har jag fått slå upp själv. Som t.ex. när jag mot slutet av traineeperioden stegade in på förvaltningschefens kontor och föreslog att han skulle inrätta en ny enhet i verksamheten, och anställa mig för att leda den. Minuterna innan var jag skakig och jag höll på att vända både en och två gånger på vägen dit. Men nu i efterhand är jag glad att jag vågade vara ärlig mot mig själv och följa min magkänsla. Jag fick visserligen ingen enhet att leda, men väl en plats i ledningsgruppen och verksamhets- och budgetansvar för en ny verksamhet i förvaltningen.

Traineetiden är fantastisk, och det är bara du som trainee som kan göra det bästa av den. Ta alla chanser du får – och våga skapa egna!

/Gästbloggare Emelie Lindell, traineeprogram 5 (2010/2011)


4. Självförtroendeutveckling och självtillit

Hanna Trygg, Cissi E, Frida M, Hanna Fex, Lisa W och Anna R utstrålar på denna bild trygghet, kontroll, känsla av styrka och inte minst arbetsglädje.

 

Självförtroende och sjävtillit är troligen den viktigaste enskilda faktorn till mänsklig resursutveckling. Sjävförtroende kan liknas vid en barometer, ibland är det bra väder och ibland är det dåligt d.v.s. att ibland har man ett gott självförtroende och ibland kan man tappa sjävförtroendet. Har man däremot god självtillit så har man ett högt självförtroende oavsett om det går bra eller dåligt. Något att sträva efter.

 

Med självförtroende menas två saker:

1. Ett positivt accepeterande av sig själv, både av sina starka som svaga sidor.

2. En grundläggande trygghet och att man tror på sina egna resurser.

Självförtroendet får dock icke förväxlas med:

Självsäkerhet som är ofta en försvarsmekanismen för människor med dåligt självförtroende.

Självgodhet är ett tecken på människor som okritiskt söker uppvärdera sig själv.

Stöddighet och arrogans används av människor som måste trycka ner andra för att själva ta sig upp.

Självförtroendet kan sägas ha två delar. En som är förankrad i personligheten och kan påverkas under lång tid och en situationsanpassad som påverkas av miljön omkring oss. Ex:" Bara jag ser den människan så sjunker mitt självförtroende."

Det viktigaste av allt är dock insikten om att man kan utveckla och förbättra sitt självförtroende på ett radikalt sätt. Omgivningens betydelse kan inte nog betonas. Man kan säga att självförtroendet uppbyggt av tre delar: Trygghet, kontroll och känsla av styrka. Tänk dig in en situation att du är trygg, du känner att du har läget under kontroll och du känner dig stark och du tror att du kan. Så är sjävförtroendet, inte lättare inte svårare än så.

Självförtroendet kan även delas upp i två andra delar: ett individuellt och ett kollektivt. Det individuella är beskrivet ovan. Det kollektiva självförtroendet finns i grupper, team, lag, förvaltningar, kommuner, företag etc.

Här kan jag inte nog betona de olika traineeprogrammen, se bara på denna kollektiva bild. Traineerna utstrålar ett kollektivt självförtroende, där programmets medlemmar stöttar varandra i vått och torrt och där alla känner sig trygga, har full kontroll och känner att de är starka tillsammans.

I organisationer med ett kollektivt självförtroende känner sig stolta över sin organisation och visar upp det på många olika sätt utåt. Ett gott exempel traineeprorgammet Skåne Nordväst. Man talar om att man är / har varit trainee i Skåne Nordväst, man känner sig stolt över detta och man talar väl om samverkan inom Skåne Nordväst-kommunerna. Alla ni som är och har varit traineer har själva byggt upp ert kollektiva sjävförtroendet för programmet. Fortsätt med detta i era nya uppdrag och verksamheter. Jag känner en oerhörd stolthet att ha varit en länk i detta program och det är ni som tillsammans har skapat detta. Fortsätt med den inställningen.


Budskapet: Jag kan om jag tror att jag kan, tänk det , säg det och genomför det!


Citatet: Om någon säger "det går inte", visar det dig vad du ska göra. John Cage


Just do it... önskar Sten W

 

 

 

 


RSS 2.0